Samfundets 90-årsjubileum


Svensk-finska relationer, igår, idag och i framtiden

Samfundet Sverige-Finlands 90-årsfirande den 5 april 2014 inleddes i ett fullsatt Finlandsinstitut med en paneldiskussion där svensk-finska relationer förr, nu och i framtiden blev mångsidigt belysta. Efter att Samfundets ordförande Kerstin Asp-Johnsson hälsat de medverkande och det månghövdade auditoriet med över 200 närvarande, välkomna, vidtog paneldiskussionen under moderatorn Bengt Lindroths ledning.

I den första av de två panelerna var perspektivet tillbakablickande. Professor Henrik Meinander gav i sitt inledningsanförande ett historiskt perspektiv på ländernas relationer med tonvikt på tiden efter det kalla krigets slut. De bägge panelisterna, president Martti Ahtisaari och f.d. statsminister Ingvar Carlsson, tog upp flera av de trådar som Meinander rört vid.

Framförallt kretsade diskussion kring säkerhets- och utrikespolitik och hur de bägge länderna orienterat sig i Europa efter det att de geopolitiska förutsättningarna radikalt förändrats i och med Sovjetunionens kollaps och Tysklands återförening. Här efterlyste Bengt Lindroth mer av offentlig debatt kring säkerhetspolitiken i bägge länder, inte minst mot bakgrund av den senaste utvecklingen i Ukraina och Ryssland.

Frågan om ländernas förhållande till Nato togs upp till diskussion och här skilde sig de bägge panellisterna åt. Ahtisaari ställde sig positiv till en framtida finländsk anslutning men ansåg att en sådan borde koordineras med en svensk ansökan, medan Carlsson, som betonade att Sverige redan i dag har ett nära samarbete med försvarsalliansen, inte såg något behov för Sverige att i det osäkra läge som för närvarande råder, ansöka om medlemskap.

Bortsett från Nato-frågan uppvisade panellisterna stor samstämmighet i andra frågor som diskuterades, inte minst när det gäller analysen av hur Sverige och Finland kunnat utvecklas till så framgångsrika och stabila välfärdssamhällen efter Samfundets bildande 1924. Att trygghet, frihet och tillväxt inte har setts som varandras motsatser utan tvärtom befrämjat varandra, jämte ett nära bilateralt och nordiskt samarbete, inte minst på det personliga planet, fördes fram som viktiga framgångsfaktorer för denna utveckling.

Under den andra delen av seminariet belystes framtida utmaningar för länderna. I sitt inledningsanförande problematiserade professor Christer Nordlund begreppen utmaning och framtid och gav en bred idéhistorisk ram till den följande debatten. Här identifierade paneldeltagarna: europaparlamentarikern Cecilia Wikström, riksdagsledamoten Kimmo Sasi och kommunpolitikern i Sundbyberg Annika Hirvonen en mängd angelägna framtidsfrågor.

Cecilia Wikström lyfte fram dagsaktuella problem som hon som EU-parlamentariker varit särskilt engagerad i, inte minst behovet av hållbara framtidslösningar på frågor kring den allt ökande migrationen till Europa.

Kimmo Sasi underströk behovet av ett djupare svensk-finländskt samarbete inom ett flertal samhälls­sektorer som försvar, ekonomi, kultur och utbildning. Han förordade bildandet av ett världsledande vetenskapligt nordiskt excellenscenter för att hindra den brain-drain från våra länder som han såg som ett reellt framtidshot.

Att det bilaterala samarbetet inte kan tas för givet utan ständigt måste förnyas av varje ny generation, var en huvudpoäng i Annika Hirvonens debattinlägg. Hon pekade även ut klimat, utbildning och teknikutveckling som viktiga framtidsområden där Sverige och Finland har mycket att vinna på att samarbeta.

I den avslutande diskussionen förde Bengt Lindroth in samtalet på frågan om den nordiska modellens framtida möjligheter. Bland panelisterna rådde enighet om att vi har mycket att vinna på ett starkare nordiskt samarbete inte minst inom europapolitiken, men även att den nordiska modellen förtjänar att gå på export.

Till sist diskuterades frågan om vi nu upplever ett större oförståelsegap mellan Sverige och Finland, mellan svenskar och finländare än tidigare. Ser vi ett växande avstånd mellan länderna i takt med att nationella rörelser lyckas engagera alltfler människor? Hur allvarliga är hoten mot svenska språkets ställning i Finland? Utan att negligera den senaste tidens utveckling uttalade sig ändå panelen optimistiskt om framtiden. Grunden till att våra länder inte glider isär är en nära nog identisk samhällsbyggnad och värdegemenskap som borgar för att vi fortsättningsvis kommer att känna stor samhörighet, avslutade Henrik Meinander.

Samfundets ordförande avslutade med att tacka alla medverkande för en mycket givande och stimulerande diskussion. Den hade givit en rad intressanta idéer och uppslag till program för Samfundets fortsatta verksamhet, idéer som styrelsen nu ska bearbeta och återkomma till.